fredag 15 februari 2013




 GALAXER OCH STJÄRNOR!


 En galax är en samling av stjärnor och planeter. Vårt solsystem finns i utkanten av vintergatan. Här finns minst 200 000 miljoner stjärnor. Från sidan ser vintergatan ut som en diskus. På natthimlen kan du se tretusen lysande punkter. Från augusti till april är bästa tiden att titta på stjärnorna här i Åland. Eftersom jorden rör sig runt solen ser vi åt olika håll under året. Därför är det också olika stjärnhimlar som vi ser på hösten, vintern och på våren. Men en del stjärnor syns alltid när det är mörkt. Vi har redan nämnt Karlavagnens stjärnor och Polstjärnan. Stjärnbilden Lyran med sin ljusa stjärna Vega intilliggande stjärnbilden Svanen syns också alltid då det är mörkt. Under stora delar av året jagas Svanen av en annan fågel över himlen.  Det är Örnen.
Himlen är idag uppdelad i 88 stjärnbilder. Karlavagnen, Stora Björn, Lilla Björn, Orion, Oxe.
Nebulosor består av lysande stoft och gas. Ibland hindras ljuset av mörkt stoft, som t.ex. Hästhuvudnebulosan. Ur nebulosornas gas föds nya stjärnor. Man vet att detta sker idag till exempelvis i Orion-nebulosan. På samma sätt har vår sol fötts ur gasmassorna i Solnebulosan, som omgav vår sol för nästan 5000 miljoner år sedan. Gasen drog sig samman och hettades upp, precis som luften i cykelpumpen. I nebulosorna blir hettan så stark att gasens partiklar kan slå sig samman och forma stjärnor. Finns det mycket gas blir det en jätte-kärna. Är det mindre gas blir stjärnorna mindre, som t.ex. vår sol.
Precis som alla andra stjärnor kommer vår sol att slockna och dö. Men det dröjer minst 5000 miljoner år. När stjärnan lyser använder den bränslet i stjärnan, precis som ett kärnkraftverk. Strålningen från det inre av stjärnan ’’spänner ut’’ stjärnan som motvikt till tyngdkraften. När bränslet tar slut faller stjärnan ihop, då blir den mycket het i centrum och sväller upp igen. De yttre delarna kyls av och blir rödaktiga, en röd jättestjärna. Stjärnan Betelgeuse i Orion är en sådan. Vår sol kommer också att bli en röd jätte och sluka solen. Men som sagt, det dröjer. Vad som sedan händer med stjärnan beror på hur stor den var från början. Solen kommer att sluta sina dagar som en vit dvärg, omgiven av ett lysande skal, liknande Kattögenebulosan. Stjärnor som är mycket större än solen slutar sina dagar i en enorm explosion, en supernova.  Kvar blir en neutronstjärna som är ännu mer sammanpressad än de vita dvärgarna. En tesked från en neutronstjärna kan väga lika mycket som jordens alla bilar, båtar, tåg och flygplan.  Dragningskraften är så enorm att inte ens ljus kan lämna stjärnan. Den finns där men vi kan inte se den. Vi kallar den för ett svart hål.


 Tvillingen uppe i vänster hörn är Jakobs stjärntäcken väduren uppe i höger hörn är Emilias och  skytten nerei vänster hörn är Krickes Mimmi har inte samma religion som vi så hennes gjorde vi inte.

1 kommentar:

  1. Mycket fin blogg! Väl skrivet och fint med alla era bilder. //Pernilla

    SvaraRadera