GALAXER OCH STJÄRNOR!


 En galax är en samling av stjärnor och planeter. Vårt solsystem finns i utkanten av vintergatan. Här finns minst 200 000 miljoner stjärnor. Från sidan ser vintergatan ut som en diskus. På natthimlen kan du se tretusen lysande punkter. Från augusti till april är bästa tiden att titta på stjärnorna här i Åland. Eftersom jorden rör sig runt solen ser vi åt olika håll under året. Därför är det också olika stjärnhimlar som vi ser på hösten, vintern och på våren. Men en del stjärnor syns alltid när det är mörkt. Vi har redan nämnt Karlavagnens stjärnor och Polstjärnan. Stjärnbilden Lyran med sin ljusa stjärna Vega intilliggande stjärnbilden Svanen syns också alltid då det är mörkt. Under stora delar av året jagas Svanen av en annan fågel över himlen.  Det är Örnen.

Himlen är idag uppdelad i 88 stjärnbilder. Karlavagnen, Stora Björn, Lilla Björn, Orion, Oxe.

Nebulosor består av lysande stoft och gas. Ibland hindras ljuset av mörkt stoft, som t.ex. Hästhuvudnebulosan. Ur nebulosornas gas föds nya stjärnor. Man vet att detta sker idag till exempelvis i Orion-nebulosan. På samma sätt har vår sol fötts ur gasmassorna i Solnebulosan, som omgav vår sol för nästan 5000 miljoner år sedan. Gasen drog sig samman och hettades upp, precis som luften i cykelpumpen. I nebulosorna blir hettan så stark att gasens partiklar kan slå sig samman och forma stjärnor. Finns det mycket gas blir det en jätte-kärna. Är det mindre gas blir stjärnorna mindre, som t.ex. vår sol.

Precis som alla andra stjärnor kommer vår sol att slockna och dö. Men det dröjer minst 5000 miljoner år. När stjärnan lyser använder den bränslet i stjärnan, precis som ett kärnkraftverk. Strålningen från det inre av stjärnan ’’spänner ut’’ stjärnan som motvikt till tyngdkraften. När bränslet tar slut faller stjärnan ihop, då blir den mycket het i centrum och sväller upp igen. De yttre delarna kyls av och blir rödaktiga, en röd jättestjärna. Stjärnan Betelgeuse i Orion är en sådan. Vår sol kommer också att bli en röd jätte och sluka solen. Men som sagt, det dröjer. Vad som sedan händer med stjärnan beror på hur stor den var från början. Solen kommer att sluta sina dagar som en vit dvärg, omgiven av ett lysande skal, liknande Kattögenebulosan. Stjärnor som är mycket större än solen slutar sina dagar i en enorm explosion, en supernova.  Kvar blir en neutronstjärna som är ännu mer sammanpressad än de vita dvärgarna. En tesked från en neutronstjärna kan väga lika mycket som jordens alla bilar, båtar, tåg och flygplan.  Dragningskraften är så enorm att inte ens ljus kan lämna stjärnan. Den finns där men vi kan inte se den. Vi kallar den för ett svart hål.

 Tvillingen uppe i vänster hörn är Jakobs stjärntäcken väduren uppe i höger hörn är Emilias och  skytten nerei vänster hörn är Krickes Mimmi har inte samma religion som vi så hennes gjorde vi inte.

Hej igen!

Idag ska vi berätta om månen, årstiderna och vårat klimat.

Månen

Månen är närmaste granne. Den roterar runt jorden medans jorden roterar runt solen.Det tar 27 dyngn för månen att göra ett varv. Allt är regelbundet och välordnat, styrt av dragningskrafterna mellan himlakropparna. Natt och dag, årstider, solförmörkelser och månförmörkelse är resultat av denna regelbundenheter. När du tittar på månen ser du samma sida av den. Det beror på att månen roterar ett varv kring sin egen axel samtidigt som den gör ett varv runt jorden. Månens klimat är ogästvänligt, månen är också fylld av slätter, kratrar och berg. förr, när man tittade på månen genom kikare, kallade man slätterna för hav. men nu vet man att de äs stora lavaslätter. Ute i rymden finns det ingen luft och så är det jätte kallt, närmare -150 grader celcius till +100 grader celcius. Många tror att månen har ett eget ljus, men så är icke fallet. Det är nämligen solen som lyser på månen. månen är en super duper mega awesome cool sjuk spegel , typ.

månens faser

 

När månen befinner sig mellan jorden och solen kan vi inte se den alls (1). Dåsäger vi att den är i nedan. När månen har flyttat sig en bit i sitt månvarv, kan vi se en tunn skära av den belysta ytan. Då säger vi att det är nymåne. När månen rör sig ett kvarts varv runt jorden kan vi se att halva månytan är belyst. Det kallar vi halvmåne (2). Efter ytterligare cirka en vecka kan vi se hela månytan belyst (3). Det kallas helmåne. Under månens fortsatta bana runt jorden minskar den belysta delen av ytan. vi får halvmåne igen (4). Och tillslut försvinner månen för att snart bli ny igen.

förmörkelser

När jorden med sin måne rör sig runt solen händer det ibland att månen hamnar mitt emellan jorden och solen. Då skymmer månen solen och vi får en solförmörkelse. Ibland skyms solen helt och förmörkelsen blir total. Det händer inte ofta och nästa totala solförmörkelse i sverige äger rum först  år 2126. När månen skymmer bara endast endas en del av solen kallas förmörkelsen för partiell. Sådana solförmörkelser är något vanligare. På samma sett kan månen hamna mellan solen och jorden, kan jorden hamna mellan solen och månen.

Årstider

jordens årliga bana runt solen är inte riktigt cirkelformig. I januari är jorden närmast solen och i juli. Skillnaden mellan januari och juli är inte stor och det är inte den här lilla sskillnaden som ger oss sommar och vinter. Att vi får olika årstider beror istället på att jordaxeln lutar.

på bilden ser du hur jordaxeln alltid pekar lite snett när jorden går runt solen. på så sätt får det ena halvklotet mera sol under ena halvåret och sedan blir det det andra halvklotet som får sol den andra halvåret. tydligast märks det vid polerna, där sex månaders vinter avlöses av sex månaders sommar. mitt emmelan polerna, vid ekvatorn, blir skillnaderna knappast märkbara. där kan man säga att det är sommar året runt.

Tid

Vårt sätt att mäta tid hänger samman med jordens rotation, månens bana runt jorden och jordens bana runt solen. Den tid det tar för jorde att vrida sig ett varv kring sin egen axel kallar vi ett dygn. Det tar 24 timmar. Efter som vi mäter dygnet i förrhållande till solen, kan vi använda ett solur som klocka. i ett riktigt solur finns en pinne som har samma lutning som jordaxeln. När solen skiner blir det en skugga från pinnen på ett cirkel format band. Den skuggan fungerar både som tim och minutvisare. ( OBS! detta fungerar bara på dagen om solen skiner! ).  Ordet månad hänger förstås samman med ordet måne. mellan två nymånar är det 29.5 dygn. Vi vill ha jämna dygn på en månad. Ofta är det 30 eller 31. Ett år är den tid det tar för jorden att gå ett varv runt solen. Det tar 365.2422 dygn. för att få hela dygn på ett år har vi bestämt att ett år är 365 dygn långt. men eftersom ett år egentligen är 365 och en fjärdedels dygn, tappar vi ett dygn när det har gått fyra år. Därför inför vi ett år med 366 dygn vart fjärde år. Det kallar vi för ett skott år. Olika kulturer har använt olika sätt att räkna. I den muslimska kulturen spelar månen en viktig roll. Därför är den muslimska kalendern en ren månkalender där tolv månvarv, eller 354 dygn, blir ett år. De flesta kalendrar tar hänsyn till solen. De var påven gregorius XIII som utarbetade den kalender vi har idag. Den använda internationellt använda tideräkningen följer denne gregorianska kalendern. I sverige har vi använt den 1753.

De här är Emilias årstids träd. ett träd för varje årstid. börjar med vinter sen kommer vår efter det sommar och till sist höst.

TIDVATTEN

dragnigskrafterna från solen och månen påverkar jorden. Krafterna är så stora att de försöker tänja ut jorden. Jordskorpan är hård och stabil och behåller sin form, men vattnet i havet påverkas en hel del. Vi märker det knappast i vattnet kring Åland, men när vi kommer lite längre söderut, som till England eller Frankrike, blir det högst påtaglit. Där bildas ebb och flod. ebb står för lpågvatten och flod för högvatten. som mest kan vattenståndet mellan ebb och flod varieras tiotals meter. Det är därför viktigt för bland annat sjöfarare att känna till när det blir ebb eller flod. Jordens och månens banor upprepas dag för dag, månad efter månad och år efter år. Man har därför kunnat mäta vattenståndet under ett antal år och därefter göra tabeller som ger tid för ebb och flod och tillhör vattenstånd. I länder där tidvattnet varierar mycket anges det i dagstidningarna, precis som vi kan läsa om tiden för solen upp-och nedgång.

Välkommna till vår blogg!

Hej!

Vi heter Mimmi, Emilia, Jakob och Kristoffer förkortat M.E.J.K. Vi har fått i uppdrag att skriva en faktablogg om rymden. Allt började med att Emilia Dansade, Jakob drack mjölk, Mimmi Simmade och Kricke sminkade sig, Nej vi bara skojade Hähähä.

Början

Allt började med en enda sak, Big Bang. Det var en stor explosion. Det var Början till allt, Stoff slungades ut i universum och det var början. Forskare tror att detta hände för ca 13,7 miljarder år sedan. Detta ”stoffet” bildade Jorden/Tellus. Alla planeter är runda för att de har en dragnings kraft. På jorden kraschade astreroider, stora  stenbumlingar fyllda med järnmalm. De gjorde jorden större samt tillförde järn som tillslut blev jordenskärna som berstår av flytande järn. Detta ger oss ett magnetfält som gör att vi har fungerande kompasser. Man vet att jorden har ett magnetfält för att det finns norrsken.

Stjärnor

Stjärnor är inget annat än kompimerad gas. Stjärnor består av gaserna väte och helium. När en stjärna dör, exploderar den och blir en supernova. En supernova är en jätte stor explosion som slungar ut stoff ut i universum.

Solen
Solen är våran närmaste stjärna. Den ger oss värme och ljus med sina strålar. Det rymms ungefär 100 jordar i en sol. Jordens avstånd till solen är jätte viktigt. Om jorden skulle vara närmare skulle vi ha för varmt och skulle vi vara för långt borta skulle vi ha för kallt. Detta avstånd vi har här är perfekt.

 

Thea och jorden

för länge sen kom det en anna planet kallad thea som kolliderade med jorden. thea var ungefär samma storlek som mars. I denna kollison blev det en massa "stoff" som blev månen. Som tur var snuddade thea vid jorden vilket i sin tur bildade jordens axel. Månen började snurra i en omlopsbana runt jorden. det är månen som ger oss ebb och flod, den påverkar våra årstider genom att hålla jorden på en lutning.

Vatten

vatten kom till jorden genom kometer. kometer är fyllda med smutsig is, och när de kom till jorden var jorden en enda lavaklump. de kylde ner jorden och tillslut stelnade lavan, lavan blev jordskorpan och så blev vattnet ånga/moln och sen började det regna. jorden hade fått vatten.

Jupiter

Jupiter är en jätte planet i vårt solsystem. Det är den största planeten, dess massa är cirka 2.5 gånger så stor som alla de andra planeters massa tillsammans. (källa: wikipedia) Jupiter är en gas jätte d.v.s att den är ungefär bara gas. Den har en viktig roll för jorden, Nämligen att stoppa asteroider från att träffa jorden. Den är en snabb planet, ett jupiter dygn är bara tio timmar.

Liv här på jorden

Fyra avgörande faktorer till att jorden fortfarande finns:
1. Den första faktorn är att vi har exakt rätt avstånd från solen.
2. Kometerna tillförde vatten till jorden.
3. Ur vulkaner kom de ämnen som behövs för bl.a väte , kväve och syre.
4. månen håller oss på plats och Jupiter skyddar oss från asteroider.